Tänk vad härligt det skulle vara att vakna upp imorgon och allt det här hemska bara var en dröm.
Att det skulle vara för två år sedan innan allt gick snett... eller närmare sagt de sista 728dagarna...
Då hade vi kunnat gjort det annolunda och slippa lida så mycket som vi gör nu.
Våra tankar och våra minnen som står oss upp i halsen... När vi blundar ser vi mardrömmen men vi låtsas inte som om den är verklig.
Kommer det verkligen gå att glömma?
Kommer det verkligen gå att förlåt?
Kommer mardrömmen en dag försvinna ur vår vardag?

Time will tell



Så mycket hade kunnats göra annolunda...