Vad oälskad man känner sig just nu…. När jag åkte hade jag värsta bilden av plakat och sånt när jag kommer hem, men sen såg jag bara fram emot att pappa skulle komma och krama om mig och hjälpa mig med väskorna när jag kom ut från terminalen. Men ingen stod där. Vandrade omkring och letade honom gick tillbaka. Men ingen pappa. Inga pengar på mobilen, inga mynt… Great… Men gick ändå till en telefon automat och insåg att man kunde betala med kort så jag ringer pappa men han är i Märsta och besiktar bilen så jag får så snällt ta mina väskor och sätta mig på ett café.  Ja jag vet, jag är bitter idag…