Hur bra känns det inte att höra någon fråga sig själv vad dom skulle göra utan en?! Eller när dom frågesätter sig själv hur dom klarade sig innan man kom in i deras liv. Då vet man att gör någoting rätt, och det är det bästa jag någonsin kunnat höra tider som denna. Jag har hamnat i en liten svacka men om det är hemlängtan eller väldigt mycket att ta in och anpassa sig efetr fortfarande vet jag inte. Nu har jag varit här i en månad och det är nu kraven börjar ställas, eller jag börjar ställa kraven på mig själv. Ni som känner mig mycket väl vet att jag kan sätta väldigt höga krav på mig själv som tillslut resulterar i kaos. Men när Robyn idag ifrågasatte hur hon och familjen klarat sig utan mig tidigare gjorde att jag växte och fått bekräftat att jag gör bra ifrån mig!

Hon har hyllat mig inför hennes pappa och hennes styvmamma som kom hit idag efter att ha varit på semester i Europa. Vi åt en jätte lunch och choklad kaka så det vart ingen middag tydligen. Jag fick även en liten present av dom, en liten nyckelringstupp från portugal.
Tanken var att jag skulle ut ikväll med Luke på nån fest men det vart sånt oväder på kvällen att jag skippade det.
Har även tagit en tur på Gus idag och han gör framsteg, bara jag kan lugna mig lite granna och ta det pö om pö med honom så ska det nog gå ännu bättre.
Imorrn är jag ledig igen men jag blir nog bara hemma eftersom både Grace och Julia är bortresta. Måste se till att skaffa fler vänner...