HUr kan jag vara så dum, jag har alltid vetat att nått sånt här var på gång.
Jag lurar fortfarande mig själv och lever i en drömvärld där alla fortfarande finns hos mig.
Men i verkligenheten står jag nu ensam. Ingen känner mig. Jag har förlorat precis allt.
Jag står bara tomt hänt ensam kvar.
Jag är inlåst i ett rum och även fast jag skriker komma ingen kunna höra mig, jag är ensam i lägenheten.
Att jag inte kan lära mig. Att jag inte kan förstå. Att jag fortsätter att göra så här mot mig själv....